Vet inte vad jag ska säga riktigt....

Känner mig som Häxan Surtant i kväll... Arg, bitter, sur och jäkligt trött!! Inte på något speciellt egentligen...men det är saker som får bägaren att rinna över. Jag är så uttömd på energi att jag inte kan eller orkar tolka saker på nåt annat sätt än MITT sätt. Det är hemskt! Att man ska vara så slut i kroppen att ett ord eller en blick kan få en att tappa greppet... Haft en förträfflig dag på Tomteland med skratt och roligheter som det vuxna barn jag är! ;) Handlat julklappar och bara känt att jag såg ljuset i tunneln - men det var bara tåget som kom! Kadasch! En hel vecka ledigt eller sjukskriven som det egentligen heter... Svårt att acceptera för en som aldrig är sjuk, som aldrig bangar för en förkylning... meeen, jag är förmodligen ett pain in the ass på jobbet just nu!!  Ingen annan som hinner träffa mig privat som tur är och hundarna älskar mig ändå! Men när symptomen bara poppar upp och kroppen försöker tala om att NU är det dags att dra i handbromsen... Då kanske jag måste lyssna!? Meeeeen!!! Jag ska ju alltid vara perfekt, sköta allt perfekt, aldrig missa nåt, ha stenkoll på allting... jag orkar inte det nu!!...nu ska jag försöka plocka ihop bitarna och hitta en ny väg att gå... Det är inte så att jag är deppig eller känner att livet är piss på något sätt - nej bara normalt sur!! och så T R Ö T T !!

Firar med min Merlin att det är fredag! Jag smuttar på en mugg glögg och knaprar på några pepparkakor, sen gäspar jag så tårarna rinner!

Idag...

blev det rena julafton i en glimt! Mina nya färger har äntligen kommit och det bara rycker i skapartarmen!

tog jag ett beslut att stanna hemma nästa vecka och försöka hämta andan i min lilla fröken själ!

drog min lilla avkomma till Norge på besök och jag får lugn och ro i helgen...inte för att han stör annars, men det lät bra!

köpte jag hem färdig mat på ica, åkte hem och satte på ugnen, gick med hundarna - och sen satte jag mig med en kopp te och några mackor iaf!

har jag lekt vattenmolekyl för att visa hur de rör sig i alla vattnets faser!

har jag gjort det jag fasat för en längre tid...jag hoppar in i bilen, startar och backar ut från parkeringsfickan på jobbet - med motorvärmarkabeln kvar i bil och stolpe!

behöver jag inte skriva så mycket mer va?

I morgon blir det TOMTELAND!! <3

Längtar till lugn och ro...

Det har gått för runt i dag, och en sak som jag längtat så efter har jag bara glömt!! Förhandlade till mig en timmes hemma jobb så att mina hundar skulle få njuta av min uppenbarelse. Jag har suttit framför datorn från 16 till 22, och klockan 20 hade jag en avtalad tid... Men det kan nog lätt bli så om man ska ta tag i sitt liv! Jobb jobb och sen sammanställa en CV, det tar sin tid. Nu sitter jag här igen så här ap-sent!! Dricker te och käkar rostade mackor, kliar en vän på magen och känner hans taskiga andedräkt - men vad gör det? Han har torkat flest tårar åt mig av alla, troget stått vid min sida i vått och torrt, skällt ut dem som förtjänat det - och även alla andra! Vi kliar lite till innan tekoppen är urdrucken och jag totalpantad! Kom ihåg att även... ja va sjutton var det nu då?!

@slutstation-sängen.nu

 Känner mig lika grå och energilös som den här skissen... Efter 4 tim sömn ringde klockan vid 04.30, fixa trixa, i med frukosten i väskan, matlåda - check, och sen ut med hundarna. In med dem och rycka åt sig väskor och dator, nycklar och släcka lampor. Öppnar dörren och - hoppsan! Där smet den stora Blixten ut mellan dörrposten och mitt knä! Han vill inte bli lämnad hemma idag, säger han. Det är BECKSVART ute och klockan är strax före 6. Kommer på att jag har en hund till så jag smäller igen dörren och släpper alla väskor på trappen. Ropar på rymlingen och lockar med en hink med talgbollar (ja va fan gör man när klockan är sex på morgonen och man är trött som en gnu?) Blixten gör själ för sitt namn och drar en repa runt mina ben på trappen innan han visar hur snabb han är igen - ut i mörkret! Tänk kvinna!! säger jag till mig själv... vilket slutar med att jag hoppar runt på gräsmattan i stormössa, täckkjol och dubbade skor och låter som att jag aldrig har haft det så himla roligt i hela mitt liv med denna rymling!! Gaaaaaaah! Jag springer ner till grannens trapp där det finns en grind på trappen som man kan låsa...hmmm, lättlurad Kalle koskit! Dit får jag huliganen så småningom och HA! där åkte halsbandet på... in med honom utan att släppa ut den andre och iväg på jobb.

Kommer dit och är lagom i sista minuten...visar barnen en film om "Skapelseberättelsen och Noas ark" som är rena skräckfilmen när man är 8 år. Men den ÄR för barn från 8 år och streamad från av-media. Efter filmen går det knappt att ha en vettig diskussion kring det vi sett, alla är stirriga och hungriga. Ja ja...dagen går vidare. En skoretur som jag fått faktura på och som jag mailat om igår löper inte som jag tänkt. Ett mail säger att "Vi vet ingenting och du har inte kontaktat oss förut om det här" - men va fan! Hur svårt kan det vara?? Ringer upp och har laddat med argument, för det här tänker jag inte betala...."Ja hej, jag heter....returnerat skor för 3 veckor sen....bla bla...fått faktura ändå...skickat korrekt...vad har hänt??" Till svar får jag "Ja jag ser här att de kom den 14 nov!!! och det kan ta upp till 20 dagar innan de har registrerats - du skulle ha ringt!!" MEN....!! "DET stod det inget om!" sa jag..."Okey!" sa hon och klickade runt lite, sen var det tack o hej, klappat o klart! Kunde de inte ha sett det i morse när de svarade på mailet??

Dagens sista punkt - möte på jobbet! Gott fika o kaffe...chefen pratar o förklarar o fröken Frostflinga gäspar. "Jaha, så du gäspar du?" frågar chefen...jag tänker "Ja var inte det ganska uppenbart med tanke på hur jag dessutom lät?" Mmmmm....raglar ut i bilen för att styra kosan hemmåt. 8 mil skog skog skog när jag redan har soppatorsk på energi... När jag passerar Månsta klipper jag med ögonen rejält för då börjar koncentrationen släppa. "Hur sjutton ska jag ta mig hem?" tänker jag. Men hem kommer jag, och ur bilen raglar jag....som ett fyllo!! Det snurrar i huvudet och magen kurrar. Det här är inte en bra livssituation för mig om jag vill överleva vintern! Livsfarligt att sitta bakom ratten och kroppen tar stryk av för få timmars sömn och energidränage.

Nu är snart koppen med te urdrucken och jag tänker göra som på skissen...dock utan djur i mitt sovrum!

Gnatt o sweet dreams!!

Återfall...

"I'm a girl without conviction
I'm a girl who doesnt know
How to sell a contradiction
You come and go
You come and go...
Tralla la la tralla la la...
Red gold and green, red gold and green!"

 "Vi träffades första gången i vårvintras. Det blev inte så ofta vi hann med att få till våra dejter, men vi gjorde vårt bästa för att det skulle funka för oss båda. När vi sågs blev det många skratt och ironiska samspråk, men även djupa tankar och tårar. Vi delade livserfarenheter och glädjeämnen, vi konstaterade att du var man och jag kvinna - vi tänker olika! ...men när sommaren kom blev det annat som kom i vägen, och jag träffade en annan som gjorde att du inte kändes lika viktig längre! Vi sågs nån gång, men samtalsämnena fattades oss och det fanns liksom inget mer att jobba på - tyckte jag! Jag ville inte att vi skulle ses nåt mer, men du stod på dig och sa - bara en gång till....en sista gång! Vi sågs idag. Det var ett bra möte! Mycket skratt...men även allvarliga ord... Ska fundera på saken svarade jag när du föreslog att vi skulle träffas igen. Vi hörs! "

Fröken Frostflinga...

Tipp - tapp - tipp - tapp - Hopp! Djupa spår i skogen idag...måste vara en STOR man som gått fram här! Åh ni vet vad de säger - Stor fot, stor ... ? Just det! Stor sko!! hihihi! Tipp - tapp - Hopp! Undra om det kan vara Tomten?? Då kanske han har en klapp till lilla mig!? Fast med tanke på hur busig jag vart så åker jag väl på en känga!


Fröken Frostflinga som bor uti Vinterland
brukar i skogen hoppa kring ibland.
Hon hoppar så glader
men ibland får hon spader
Då kan hon behöva en hjälpande hand!!

Olika perspektiv på livet...

Mina vapendragare i skogen bland 80 nyanser av grågrönt! Vi kom i väg ut i skogen - skam den som ger sig! Spårsnö i dag så det var ganska lätt att se att jag och min antagonist gillar samma stråk för våra hundpromenader. Men det blev i alla fall inget möte - tack o lov! Andra möten gav dock promenaden...vilket fick mig att fundera på hur olika vi ser på vår livssituation - eller vad jag ska kalla det... perspektivet på vad som är viktigt i våra liv JUST NU! Första mötet var med en äldre dam - tant K, hon stannade och pratade glatt om ditt och datt. Länge sen hon sett mig, vad gör jag nu, jaha - kvar i Sälen osv...men hennes dilemma var ensamheten! Att bli "kvar" efter dem som fallit ifrån, dem som hamnat på hemmet och dem som blivit sjuka av åldern. Att inte våga sig ut med bilen som hon gjort förut - det är sånt som vi andra tar för givet och kanske inte tänker på så mycket till vardags. Möte nummer två var med herr K som hade problem med lastbilen, fixa o trixa med lampor och sladdar, stel i ryggen - men glad! Språksam även han, och det problem han brottades med skulle tant K nog gladeligen ha tagit sig an OM hon bara mäktat med. Tredje mötet var med herr K nr.2, som utan skydd lekte med motorsågen och gett sig den på att såga sig igenom frusna stubbar för att göra "fina eldstubbar", det skulle nog både tant K och herr K nr.1 gärna lekt med en söndagsförmiddag kan jag gissa. Själv så blir jag varm i hjärtat av alla möten där man verkligen MÖTS! Att mitt problem för dagen ligger i att religionslitteraturen inte blir öppnad och läst...tjaa...det problemet tror jag inte att nån av de andra skulle vilja låna!

Passade på att hälsa på två av mina änglar, Thyra och Tindra, som jag gett bort till två underbart roliga och speciella personligheter! Saga och Wiking =) 

Då det har varit några som inte kunnat kommentera inläggen så har jag nu ändrat i inställningarna så att vem som helst kan lämna en kommentar. 

Ha en fortsatt skön söndag!

Frukost i det gröna...

Gomorron!
Det blev en frukost i det gröna även denna söndag... Min myyyyyysfrukost som singel, heltidsarbetande och studerande quinna! Finns ingen plats för någon man i den här röran, och på sofflocket har jag en hund bredvid mig - den pyttelilla utsvultna typen (den stora får inte plats), och bakom ryggen ligger värmedynan Mårris - ni vet han katten som ska var med och i vägen HELA tiden!! Räddade honom nyss undan den bestialiske Putte som hade ståndskall på honom ute på trappen. Kan fortfarande inte förstå hur denna valp kan "knacka på dörren"?? Han gjorde det i dag igen!!??

Mjuk härlig snö har fallit under natten, pytte lite men snö i alla fall...det blir liksom lite trevligare ute i skogen med allt det vita. Tur de har som kan gå ut i skogen. Själv vågar jag inte längre...inte för de vilda djuren, utanför den vilda grannen! Han som har en best som han inte vill ha i koppel och som ryker i hop med mina hundar om vi möts. Ja jag erkänner mig som en fegis i det avseendet!! Men jag tycker det är skitjobbigt om någon hund skulle bli skadad bara för att "han inte orkar bry sig"!! Det är heller ingen njutning för mig längre det här med skogspromenader då jag ska gå och vara orolig för att möta hans lösa hund....det har hänt så många gånger att det är svårt att släppa det helt. Så synd!!

Nu är snart kaffet urdrucket och jag har mumlat färdigt om mina livsglimtar för den här gången!

Fridens, mina kamrater!!

Surr...mest i skallen!

 

Pluggat mest hela dagen. Läst en kurskompis pm och lämnat respons på det. Man har fullt sjå att skriva ett eget pm utifrån adekvata och rimliga frågeställningar, samt ha en disposition som är akademiskt korrekt för högskolan i sig - sen ska man tycka till om någon annans och komma med konstruktiv kritik. Gaaaaaaaaahhh! Tur att jag gillar att "ordbajsa"!

På förmiddagen knackade det på dörren, och det blev som vanligt ett herrans liv på jyckarna. Med den lilla under armen och den stora bortmotad med ena knät, så öppnade jag dörren. Vem kom insmitandes då? Jo, valpen Putte!! Hur i hela världen lyckades han "knacka på dörren"??? I alla fall så blev det någon form av loppcirkus i mitt hus! Det kändes som det kryllade av hundar överallt...i mathinkar, på bord, i skåp, inrullade i filtar, skällandes, klättrandes, brottandes OCH sist men inte minst - pissandes!! Jag har liksom "skyddat" mitt spånplattegolv i hallen med ett collage med trasmattor - DÄR skulle Putte pissa! Ja...då var det reviret inpinkat, sen kom matten och hämtade honom. Det är som med alla små - de är gulliga att låna så länge det går bra, men det är jäkligt skönt att få lämna tillbaka dem! 

Kylskåpet gapa tomt idag...men jag fångade en fisk i frysen! Hittade lite rester efter en ICA-kasse så middag har jag fått, och gott blev det! Det var med en crem fraich med vitt vin, senap och scharlottenlök - jättegod!! Jo det var lite mer med typ vitabönor och tomater i skivor, jag skippade potatis och rostade lite bröd istället. 

Sen ringde han som tror att han har halva inne...han har inte fattat att det krävs lite mer än glåpord, pepparkaksburkar och candle lights (så jag inte ska se hur skitigt han har det) för att impa på mig! Varför ska jag vara så införnaliskt väluppfostrad så att jag inte kan be en människa dra åt pipsvängen? Nej, jag ska istället försöka se det positiva och tänka att han gör så gott han kan... Fast det gör han ju! Han med! Precis som många andra! Det var någon som sa att alla de män som är singlar har ju blivit "över", och då förstår man ju vad det är för kvalitet på dem!! ...men va fan - JAG då? Då är ju jag med över och av den avskyvärda kvaliteten...hur kul är det på en skala? Eller gäller den här mätningen enbart män? *hoppas hoppas* Själv tror jag ju att det är som så...Jag är singel för att jag VILL vara singel, jag väljer bort det som tar av min energi. Hade jag velat sitta i en relation så hade jag gjort det för länge sedan! Men det som avgör - i alla fall i mitt fall - det är KAN DU TILLFÖRA NÅT I MITT LIV?? Där faller många män... Jag har haft turen att växa upp bland uppfinnare och problemlösande hjälpsamma män, hur ska jag då kunna välja nåt som inte håller samma klass?? 

Kaxig? Moi, jag, me, my self, ich? Näe...bara ärlig! 

Äntligen...

Gokväll i stugan! Här sitter jag och njuter av glögg och pepparkakor. En vecka har sprungit iväg och jag har hunnit med både det ena och det andra... Kanske har jag sårat någon, men inte med vilja. Utan i så fall för att jag har värnat om mig själv! Jag har försökt ta ansvar över mina handlingar och utifrån det ordna saker och ting så att det ska bli bättre för tredje person. Allt sånt här är inte lätt, och det har märkts i både kropp och själ...min mage har sagt ifrån...ingen mat funkar...min kropp har skrikit efter sömn...tack o lov sover jag som en klubbad oxe - men att jag blir utvilad är väl att ta i. Jag har bett om ursäkt för att jag är en sån skitstövel ibland...och då har jag faktiskt gjort en människa väldigt glad!! DET gör mig glad i sin tur. Tänk att det ska vara så svårt att vara människa!! Älska och hata, hata och älska...BALANS!! Men inte balans så att det blir jämnstruket och lagom...nej, det ligger inte för mig. Jag är lika sprakande som ett fyrverkeri i mitt känsloliv. "Hä smäll te å så är de över!" hahahaha... 

Nu är det glögg och pepparkakor som gäller... så jag önskar alla en skön afton! 

Här var'e glatt!

"En fördel med att bli äldre och få sladdrigt skinn är att mungiporna åker upp av bara farten i vinddraget!"

Det är så skönt när man får insikter kring stoff som legat och skavt en tid! Det känns som en stor lättnad när vissa delar av det blir greppbart, för då betyder det att man förhoppningsvis kan göra något åt saken. Att man inte bara går och funderar på "varför mår jag så här?" och låser sig i tanken istället för att tänka bortom tanken...Allt kanske inte löser sig i en svinblink, men... För att komma framåt måste man sätta ner en fot i taget, alltså röra sig... Inte springa ifrån - bara röra sig framåt! Sparka ifrån och få fart på saker och ting, be om hjälp där hjälp finns, och ge sig själv en klapp på kinden som "Tack för att du äntligen fattade, älskade fröken Frostflinga!!" Man kan bara göra sitt bästa - och det är gott nog!! <3

"En kan ju undre..."

Ett gummiband är ett gummiband är ett gummiband...

Tänkte på ett gummiband... det är följsamt, finns i alla regnbågens olika färger men även i svart och vitt. Det finns i olika mönster och tjocklekar - allt för att passa användaren. Det kan med liten kraft töjas och följer mjukt med i användarens "drag och släpp efter". När man har dragit gummibandet för många varv får man med ett bestämt grepp lossa på knuten, ofta nyper gummibandet till och sliter sönder om man inte kan tekniken att släppa på trycket...men det finns begränsningar även för ett gummiband! Töjs det för mycket brister det till slut, tappar man greppet får man sig en snärt!

Vem är och varför fröken Frostflinga?

Jag är en helt vanlig ovanlig kvinna, beroende på vem man frågar. Några tycker nog att jag är knepig och svår att förstå, andra tycker kanske att jag är rolig och helt galen, sen finns det alltid någon som tycker att jag är den gamla visa kloka kvinnan från urminnes tider, dvs en häxa. Det är lite upp till var och en att tycka, tycker jag, men JAG kommer inte att deklamera mitt tyckande i avseende att såra och förnedra. Allt jag ger ut får jag tillbaka - en enkel livsregel!

Annars är jag en heltidsarbetande lärare som försöker hitta balansen i livet mellan jobb och fritid, mellan kropp och själ. Pendlar 16 mil t/r varje dag, tillbringar ca 10 - 12 tim / dag med att försörja mig och resa. Gilla läget? Javisst! Oftast, men inte alltid! Det är meningen att jag ska hinna med att träna, studera på lärarlyftet, ta hand om hundar, hem, mig själv och sova på resterande 12 tim. Kan bli knepigt ibland! Relationer är lågprio! Så... här kommer jag att spotta och fräsa, gnistra och glimma, flyga och sjunka - allt eftersom jag finner det passande. Jag gillar att leka med ordet och skriver i första hand för min egen skull, det betyder att du inte alltid kommer att förstå allt jag skriver. Det betyder också att jag inte är någon proffsig författare, nej här kommer glimtar av mitt liv att flöda ur min skalle - på gott och ont!

Fröken Frostflinga föddes i mitt arbete med att sy änglar. Änglarna ger mig en chans att hämta andan och få användning av den andra hjärnhalvan en stund. Namnet fröken Frostflinga ligger bra i munnen och är kanske lite signifikant för undertecknad.

Du är välkommen att läsa mina rader om du finner nöje i mina glimtar av liv!